Det är ju lätt att önska sig långt ifrån kök med blåa skåpsluckor. I alla fall när man är runt tjugo. Då är det nästan lite skämsaktigt med ett alldeles ofixat och omodernt kök med knallgula väggar. Då tyckte man minsann det var lika så bra att riva ut hela alltet. För nytt och vitt och fräscht. Från Ikea.
Och dra in el och skaffa Moccamaster eller Nespressobryggare. Typ.
Men så blev det inte. Verkligen inte på långa vägar.
Och det kan ju tyckas tur såhär i efterhand.
Följetong om mina föräldrars sommartorp som heter Norrdal.
Den har ju alltid funnits där...
Nr 1
Nr 2
Nr 3
Tur var väl det, att det förblev menar jag, för det är ju charmigt värre!
SvaraRaderaKram Catta
Underbara bilder, och underbar text. Tack för en härlig jobbpaus!
SvaraRaderaDrömmer precis om att åka iväg till ett liten stuga.
SvaraRaderaPrecis som den. Så fin.
Enkel. Stilla och tyst.
Bara så.
Hälsar Åsa
Åh fina Norrdal! Så du berör med det du skriver Sofia :) kramar
SvaraRaderaSå härligt charmigt. Jag själv målade om mitt vita kök knallrött. Vitt gör mig bara deprimerad.
SvaraRaderaSå koselig!!:)
SvaraRaderamen så charmigt..!!
SvaraRaderaHihi, det va lixom nåt av de hetaste tror kag. Senapsgula väggar å blå skåp. Jag har dock målat väggarna nu men skåpen är kvar.
SvaraRaderahttp://casaspangtorp.blogspot.se/search/label/Stugan